Coimbra-gitarren förklarad

Det korta svaret

En Fado de Coimbra-konsert brukar i regel kretsa kring tre ljud: en röst, en Coimbra-gitarr och en klassisk gitarr. Coimbra-gitarren är den lilla, rundade med solfjädern av stämskruvar. Wikipedia anger tolv stålsträngar ordnade i sex korer och noterar att den är ett av få instrument som fortfarande är försett med urverksskruvar eller Preston-stämskruvar. Unescos beskrivning talar om en cittra med päronformad kropp och metallsträngar, som bara finns i Portugal.

Där instrumentet kommer ifrån

Wikipedia härleder den portugisiska gitarren från den medeltida citolen, som enligt uppslagsverket användes i Portugal från 1200-talet bland trubadurer och menestrelser. Det sägs att instrumentet genomgick en cittern- och en engelsk guitar-fas och att det, särskilt från mitten av 1800-talet, blev modernt genom sin koppling till Lissabonsången. Coimbra-modellen är en senare gren: artikeln om Coimbra-fado kallar den en modifierad version av Lissabons fadogitarr.

Lisboa och Coimbra sida vid sida

Wikipedia namnger två modeller, Lisboa och Coimbra, och listar vad som skiljer dem åt. Coimbra-modellen är också enklare i sin konstruktion, enligt samma källa.

• Fri stränglängd: 445 mm på Lisboa-gitarrer, 470 mm på Coimbra-gitarrer
• Stämning: Lisboa-modellen i D, ljusare och mer resonant; Coimbra-modellen i C, med en mörkare klang
• Utsmyckning: en snäcka, caracol, på Lisboa; en tårdroppsformad lágrima på Coimbra
• Ljudlock: bredare på Lisboa-modellen

Vad den gör i musiken

Inom Lissabon-fado spelar guitarristan en introduktion och besvarar sångarens fraser i ett växelspel, enligt Wikipedia. Inom Coimbra-fado spelar gitarren däremot ackompanjemanget med ackord tillsammans med den akustiska gitarren. Wikipedia beskriver det vanliga mönstret som ett nedåtslag med tummen följt av ett rullat ackord över alla strängar, anpassat till taktarten i den fado som spelas. Effekten är en mer kontinuerlig, strummande textur under rösten.

Hur strängarna anslås

Wikipedia säger att strängarna på den portugisiska gitarren anslås med nagelhörnet, utan att köttet kommer i kontakt med strängarna, och att de oanvända fingrarna vilar under strängarna på en skyddsskiva på ljudlocket. De flesta spelare använder fingerplektrum, så kallade unhas, som traditionellt tillverkades av sköldpaddsskal och i dag vanligen är av nylon eller plast. Wikipedia tillägger ytterligare en skillnad mellan modellerna: Lisboa-plektrum är vanligen rektangulära för ett tydligare anslag, medan Coimbra-plektrum tenderar att följa nagelns naturliga kurva.

Den klassiska gitarren bredvid

Wikipedia säger att Coimbras fado ackompanjeras av guitarra portuguesa och viola, en sorts gitarr. UNESCO-posten anger samma par för fado i stort: en akustisk gitarr med stålsträngar vid sidan av guitarran. På konsertfotografierna på den här sidan är de två instrumenten lätta att skilja åt: den päronformade gitarren med kort hals och en solfjäder av stämskruvar, och den större, orangebruna klassiska gitarren med den välbekanta gitarrens kontur.

Ett monument i gamla stan

Ett bronsmonument över fado står i Coimbras gamla stan, format som en portugisisk gitarr och fotograferat för Wikimedia Commons. Stadens broschyr Walled Coimbra lägger till ännu en plats för instrumentet: Anto Tower, en del av den gamla muren, är i dag hem för Coimbra Guitar and Fado Interpretative Centre. Kontrollera kommunens egna meddelanden för öppettider innan du planerar ett besök, eftersom de ändras.

Vem den här sidan inte är för

Den här sidan passar dig som gillar att veta vad instrumentet gör. Den håller sig till instrumentet och utelämnar musikerna, så leta någon annanstans efter en historia om fadons stora sångare. Den som spelar portugisisk gitarr hittar teknik, stämning och byggare utförligt beskrivna i Wikipedias artikel, och konserten berättar mer om klangen än någon beskrivning kan.